Wiiioooo - POFF

Vad som händer med norrlänningen och 08-ginger ger jag blankt fan i en dag som denna. Jag önskar att man kunde glatt hoppa över den skiten helt och hållet. Inte för att denna måndag bjöd på några glada miner när Beggie ändå inte kan få ordning på en liten stackars blondin.


Här sitter man varenda jävla måndag och förespråkar Beggies plats på himlavalvet och tänker "He's got 99 problems but the bitch ain't one" och så får man detta slängt i ansiktet. Nej fan, jag springer ifrån mig själv. Vi backar bandet lite och kollar - vad hände egentligen? 


Efter att ha plågats med Hanna, Martin, reklam och inte minst Conny "The Co-Driver" så får vi äntligen se Beggies belåtna nuna i rutan. Och se på fan, är det inte så att vår lilla Bus-Beggie sitter och spelar Call of Duty som den trevlige värd han är nu när lilla TV-teamet är på plats! Rutinerat. Ungefär som den där runken i Den där Mary. Preventivmedel mot eventuellt överskott av adrenalin.


Det är ju inte den dumma delen av Beggie som lite senare tar jordgubbarna och My och hoppar i båten mot badplatsen. Att erbjuda My att köra båten är ju lite som att säga "Vill du smyggnida dig mot min fallos?".


När de kliver på bryggan där Beggies - och många andras - vänner Mega, P och Wilbur väntar så rasar hela slottet. För varje sekund som går så staplas problemen på hög. 
Jag ser framför mig hur en galen hund kommer slirandes över parketten och rakt in i ett 10000-bitars pussel som tagit fyra månader att lägga. 
Han tappar talförmågan och presenterar inte ens My för grabbarna grus. 
Jag ser hur benet ger efter på bordet där bröllopstårtan för 14 lax står och väntar på att slukas av 150 soon-to-be jävligt besvikna gäster.
Han parkerar sina polare bakom sig och Wilbur börjar spela gura och sjunga (inget fel egentligen, men hur spontant kändes det liksom). Allt detta lägger My givetvis märke till.
Ord som "Harmageddon" och "Ragnarök" cirkulerar i min pannlob. 


Det känns som att avsnittet dör av här. Mitt intresse tonas ut ordentligt när My beger sig därifrån. Man måste nästan se det för att förstå hur illa det egentligen gick. Plågan att vänta tills en av grabbarna ska skickas hem känns oändlig. Jag vill knappt titta. 


Dags att skicka hem någon. Beggie skiner ju inte som en sol ikväll så här kan vad som helst hända. 
Jag ska inte sitta och hålla folk hängandes, that's not how I roll. Beggie är kvar, rödpälsen rök. 
Jag vågar inte ens hurra ikväll, det känns bara tungt.


Beggie kommer ikväll i följande utförande: 
Charm: 3 Trolla kan grabben, men inte med åskådare. Bra innan de kom till bryggan, dåligt efter. 
Klädval: 4 Kläder efter väder, det är Beggies grej det. Lite roligt att han lyckas pricka samma outfit som My inför elimineringen.
Situationshantering: 2 Här trillar Beggie från hopptornet...och får magplask...på bryggan. Jag tog mig för huvudet till och med. Då har det ballat ur.
Språkbruk: 2 Munnen den ska skratta och vara glad, munnen den ska sjunga trallalaa. Men inte Beggies mun. Inte ikväll.
Klichéer: 4 Ett betyg som ofta går i nån slags proportion till språkbruket. De kan aldrig vara bra samtidigt. 


Total Don Juan-faktor: 3,0 Sämst hittills. Var det nerver? Stod planeterna i linje? Spelar egentligen ingen roll. Som man säger i Strängnäs: 

Det kukade ur.